Jag tyckte iallafall att passet var roligt. Hade gärna hållt på i en hel timma istället för 30 minuter. Blev inte så trött av det här passet men hade nog att göra med att jag inte dansat förut och därför inte kunde stegen tillräckligt bra för att ta ut mig ordenkligt.
Det roligaste med kvällen var nog efter passet när en tjej kom fram till mig. "Hej du har en blogg va? Jag följer den." Jag blev sjukt glad att någon jag aldrig träffat kände igen mig pga min blogg!
När jag hade mitt första gruppmöte på Itrim frågade dem var vi ville skulle hända om ett halvår. Jag sa att jag ville ha tappat mycket i vikt och att någon jag inte kände skulle känna igen mig från bloggen. Så nu har en dröm gått i uppfyllelse!
Man blir så motiverad när man vet att folk faktiskt läser den! Känns som man har andras ögon på sig och därför vill man prestera bra och fortsätta peppa. Ett stort tack till alla som faktiskt läser min blogg och som kommenterar den och som hälsar på mig när vi ses! Det betyder miljarder gånger mer än ni anar! Så fortsätt med det. Det är ni som hjälper mig att lyckas!
Kram till er!
Jag och Alva i Italien
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar