Jag gråter som en tjej bara kan gråta

Jag är så trött på att vara tjej. Hatar det i alla fall en vecka i månaden när jag blir en jobbig kärring som bara blir sur och mår dåligt. Jag brukar vara arg denna vecka i månaden men den här veckan har istället resulterat i att jag gråter åt allt.

Ville unna mig en glass idag men de hade inte den sorten jag ville ha - jag tjuter

Mina bästa vänner åker till Turkiet - jag tjuter

Jag ska ta studenten - jag tjuter

Mamma somnade i soffan när vi skulle se en film - jag tjuter

Jag skriver i min blogg om att jag gråter - jag tjuter

Känner mig så sjukt patetisk vid sånna här tillfällen. Jag förstår om massor hatar mig just nu men jag får väl helt enkelt acceptera det för jag kommer tjuta mer det vet jag. Jag vill inte vara en surkärring som blir besviken och sårad hela tiden men jag är det just nu.

Dessutom har jag blivit dum i huvudet. Alla i min klass går och pratar om hur mycket de kommer sakna varandra och ändå kan jag inte sluta tänka på att de nog inte tycker om mig och att de ska tycka det kommer bli skönt att slippa mig framöver. Jag hoppas att det inte är så men ändå känns det som det. Har väl gått och blivit naiv kanske. Men det kanske är så att när man behöver älskas som mest så känns det som om man är totalt oälskad.

Hoppas kunna vara lika glad om 2 veckor som våra 3or var...